Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberättelse. Metod: Kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frågeställningen tas utgångspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter från var och en av intressegrupperna samt med revisorer.

Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pågår en diskussion omatt avskaffa revisionsplikten för små bolag. Problemet med avskaffandet av revisionspliktenär hur den externa informationen skall kvalitetssäkras i framtiden. Idag skriver revisorn enrevisionsberättelse, ren eller oren, vilket visar om årsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet på ett tillförlitligt sätt eller ej. Avsikten med studien är att skapa enförståelse för hur viktigt det är för företag att få en ren revisionsberättelse och vilka effekteren oren revisionsberättelse kan medföra.

SammanfattningI Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberättelse. Denna revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget.

Frågeställning: Påverkas en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse av revisionsarvodets storlek, om så på vilket sätt?Syfte: Syftet med denna uppsats är att fördjupa tidigare genomförd forskning inom detta ämnesområde, genom att undersöka om det finns ett samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse, och i så fall på vilket sätt?Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där primärdata samlades in från databasen Retriever och omfattar 300 västmanländska mikroföretags årsredovisningar ifrån år 2009. I studien tillämpades även ett deduktivt tillvägagångssätt, vilket innebar att sekundärdata i form av etablerade teorier och tidigare forskning inom ämnet låg till grund för skapandet av studiens hypoteser. Efter insamling av primärdata sammanställdes datamaterialet i Microsoft Excel och därefter analyserades datan med hjälp av bivariat- och multivariat logistisk regressionsanalys i SPSS.Slutsats: I den bivariata logistiska regressionsanalysen återfanns inget signifikant samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse. Däremot, påträffades ett positivt signifikant samband mellan dessa variabler i den multivariata logistiska regressionsanalysen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

Syftet med vår uppsats är att förklara och dra slutsatser om vad som påverkar revisorns utformning av en oren revisionsberättelse.Vi tog kontakt med revisorer på revisionsbyråer både i Kristianstad och i Helsingborg innan vi satte igång med uppsatsskrivandet och förhörde oss om vilka faktorer som de ansåg påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse. Revisorerna hade likartade uppfattningar, nämligen att det endast är de aktuella företagsekonomiska orenheterna som påverkar utformningen. Möjligen med tillägg av FARs normer, vilket några av revisorerna nämnde. Vi tror dock att det finns fler faktorer som påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse såsom t.ex. tradition, revisionsbyråns storlek och revisorns egenskaper.Testet av datamaterialet gjordes med olika statistiska metoder.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Södertörns HögskolaRevision, C-nivå, VT 2006Författare: Lisa Andersson och Tina EdsvikHandledare: Bengt LindströmTitel: Den orena revisionsberättelsen ? orsaker och effekterBakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse byter revisionsbolag i större utsträckning än aktiebolag som erhållit ren revisionsberättelse samt försöka se och förklara om det finns några samband som ökar eller minskar bytesfrekvensen i de aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse. Variablerna som vi tror har samband med byte av revisionsbolag, och har testats i uppsatsen är följande: privat/publikt aktiebolag, typ av anmärkning, revisionsbolag, revisionskostnad, soliditet, omsättning och antal anställda. Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är agentteorin, signalteorin och tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat en egen modell som följer flödet från det att aktiebolaget erhåller oren revisionsberättelse tills beslutet på bolagsstämman om att byta eller behålla sitt revisionsbolag. För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie.

Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i konkurs i jämförelse med större företag..

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer.Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs.Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen.Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet..